Jag försöker anstränga mig till att inte tappa humöret hela tiden. Det kan räcka att skosnöret inte ska vilja knyta upp sig för att jag ska vilja sparka ett stort hål i väggen eller att kylskåpsdörren inte går igen helt när jag stänger för att jag ska vilja öppna/smälla igen den om och om igen...
Kort stubin just nu med andra ord.
Denna korta stubin brukar normalt sett bara infinna sig när blodsockret är på minimal nivå. Men just nu går jag på små små nålar hela tiden... När ska jag vilja kasta fjärren i golvet för att den inte reagerar på första knapptrycket? Hur ska jag kunna stoppa impulsen att slita ut alla kläderna från sina galgar bara för att en tröja trillar ner i garderoben?
Det är inte kul. Men så är det just nu. Om inte annat så lär jag mig att lägga band på mig själv.
Jag är ju normalt sett tålmodig och inte lättirriterad. Måste inse att detta inte är jag.
Tråkigt när man inte riktigt kan styra sin egen kropp.
Försöker ta varje dag som den kommer just nu. Varje impuls för sig själv.
Trött på denna känslomässiga berg-o-dalbana.
Ge mig sinnesfrid och choklad.
Over and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar