Kraftig söndagsångest. Eller kanske inte direkt ångest. 
Bara ledsen. Vet inte varför men det har bubblat ett tag.
Tittar på "Ensam mamma söker" och började helt utan vidare gråta. Riktig fulgråt. Kom till den punkten när jag knappt fick luft längre och funderade på att ringa ngn. Men jag kan ju inte förklara varför jag är ledsen...
Fattar ingenting egentligen... Men jag var hos en kompis på igår kväll och då läste jag en lång text på en av hennes tavlor. Den har satt sig. 
Jag kan inte ordagrant minnas vad det stod men texten påverkade mig. 

Jag befinner mig just nu i en gråzon. Vad vill jag? Vad bör jag? 
Varför kan jag inte göra det som är bäst för mig själv? Varför är jag så fruktansvärt självdestruktiv, gång på gång på gång..? 

Jag kan reda ut så pass mycket att jag känner mig ensam. Även när jag är omgiven av folk. 
Jag kommer på mig själv med att fylla tomrummen med saker jag inte borde.

Vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska göra det. 
Pausknapp tack.